Målet med denna undersökning är att teoretiskt undersöka den vatten/litiumbromidbaserade absorptionsprocessens potential ombord fartyg då processen enbart drivs av huvudmaskinens högtemperaturkylvatten. Undersökningen genomförs teoretiskt mot tre olika fartyg samt Sjöfartshögskolan i Kalmars maskinrumssimulator. För vardera fartyg undersöks driftenergikällan och kylbehovet ombord. Med det som underlag dras en slutsats om den vatten/ litiumbromidbaserade absorptionsprocessens potential ombord fartyget. Fartygens resultat ligger till grund för slutsatsen.

Diet is mentioned by many seamen as a subject of joy and aims to give nutritional value and sufficient energy to manage a long working day at sea. The purpose with this investigation is to examine if there is a need among seamen to receive more information about diet regulations onboard and if they wish that it was shaped differently to meet their demands. The study is based on a literature part where diet regulations are examined and an interview part with semi structured qualitative interviews with five seamen. The conclusion of the study indicates that seamen have limited knowledge about the enunciation of the regulation, where it is to be found and consider it to be imprecise. Interviews showed that seamen believe that variety is the most important factor in diet intake and it was this expression that they primarily wanted stated in the regulations.

Att arbeta ombord på fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har en annan kultur och andra värderingar. Med en besättning där flera kulturer finns närvarande kan detta påverka arbetet såväl som det sociala umgänget ombord. Svenska fartygsbefäl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefälens upplevelse om den maktdistans som finns mellan dem själva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans påverkar livet ombord. Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingående bild av deras åsikter och upplevelser ombord.

Detta arbete handlade om att undersöka de olika fördelar och nackdelar som kan finnas med att installera frekvensstyrning av sjövattenpumparna på fartyget m/s Finnfellow.Arbetet hade som huvudsyfte att ge den tekniska chefen ombord på fartyget ett underlag för att kunna besluta om en installation av frekvensstyrning var lämplig att genomföra. Det undersöktes mest hur systemen ombord fungerade och hur en frekvensstyrning skulle påverka sjövattensystemet.Resultatet blev att det skulle sparas in ca 122MWh/år i elenergi. Detta gör att man sparar in installationskostnaderna för frekvensstyrningen på under 2 år med ungefärliga bränslekostnader i dagens läge, det ger också en miljöfördel genom att fartyget förbrukar ca 26 ton tjockolja mindre per år.Slutsatsen blev att det skulle vara mycket förmånligt att installera en frekvensstyrning ombord på detta fartyg med gällande system. Det fanns vissa nackdelar t.ex. installationskostnaderna och eventuella EMC-problem, men fördelarna bedöms överväga dessa..

Legionellabakterien orsakar den så kallade legionärssjukan vilken är en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i färskvatten och finns naturligt i våra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillväxt vid 35°C, bakterien lever dock redan från 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingår i de krav som ställs på dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem rederier för att fråga om de har utfört några utökade tester där legionella ingår.

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

För att navigera säkert i höga hastigheter inom försvarsmaktens Amfibieförbund har ny navigeringsmetodik utvecklats. Den här metodiken innebär att förare och navigatör får mer bestämda roller och ansvarsområden samt beskriver vilken information som ska för medlas mellan parterna.Studien som har utförts har skapat en Hierarkisk uppgiftsanalys för att beskriva uppgifterna ombord samt deras förhållanden på en grundläggande nivå. Data har samlats in ombord på Stridsbåt 90H med hjälp av kvalitativa datainsamling smetoder samt audiovisuella hjälpmedel har använts för att förenkla  insamlingen. En systemsyn har även tillämpats över navigatören, föraren och båten. Uppgiftsanalysen beskriver fyra olika delmål samt deras deluppgifter inom navigering som bör utföras för säker och effektiv navigering i hög hastighet ombord på Stridsbåt 90H.

Passagerarna behöver mera tid än säkerhetsinformation eftersom passagerarna har så bråttom att komma ombord, boka bord och handla tax-free. Därmed missar passagerarna viktig säkerhetsinformation som alltid ges vid avgång via fartygets högtalarsystem. Det finns klar och tydlig säkerhetsinformation ombord. Det viktiga är sättet att ge information än att ge mera information. Idag informeras passagerarna via videoskärmar, utrymningskartor på hyttdörrar, via högtalarsystemet ombord, säkerhetsbroschyrer i hytter och information, välutbildad besättning och det är väl skyltat ombord.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.